Karpaltunnelsyndrom

Vad orsakar karpaltunnelsyndrom?

Faktorerna är flera och oftast är det en kombination av dem som ligger till grund. Det kan exempelvis bero på ärftlighet, överanvändning av handen i vissa rörelser eller medicinska tillstånd som ledgångsreumatism. Det kan också bero på att man har en mindre karpaltunnel från födseln eller att man har variationer i handledsbenens form som påverkar utrymmet i karpaltunneln. Gravida kvinnor, diabetiker och personer som genomgår hormonella förändringar har visat sig ha ökad risk att utveckla karpaltunnelsyndrom.

Vanliga symtom på karpaltunnelsyndrom

Domningar och stickningar i tummen, pekfingret, långfingret och delar av ringfingret. Det kan kännas som ”pirrningar” eller som om handen ”somnar”.

Smärta och tyngdkänsla i handflatan och handleden. Smärtan kan i vissa fall stråla upp i underarmen och axeln. Den kan vara konstant eller komma stötvis, och den tenderar att förvärras vid användning av handen, framför allt vid repetitiva rörelser av handleden.

En känsla av svaghet i handen, vilket kan göra det svårt att greppa små föremål eller utföra fina motoriska uppgifter.

Minskad känsel i de drabbade fingrarna. Detta kan påverka förmågan att känna temperatur och textur på föremål.

Symtomen varierar mellan individer och kan öka gradvis. Om du misstänker att du har karpaltunnelsyndrom är det viktigt att söka medicinsk rådgivning och sakkunnig expert för en säker diagnos och hur du ska behandla det på bästa sätt.

Så behandlas karpaltunnelsyndrom

Behandling av karpaltunnelsyndrom varierar från person till person. Att använda handledsskydd kan hjälpa till att hålla handleden i en neutral position och minska trycket på medianerven, inte minst på natten då symptomen brukar förvärras. Att bryta repetitiva rörelser i vardagen, såsom att förändra arbetsuppgifter, kan minska symptomen, likaså kan antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen lindra smärtan.

Ta hjälp av en fysiolog som kan ge specifika övningar för att stärka musklerna i handen och handleden samt förbättra rörligheten, men också ge råd om ergonomiska förändringar av rörelser man kan göra för att lindra symptomen.

I mer akuta eller svåra fall kan man behöva använda kortikosteroider för att minska inflammationen kring medianerven. I särskilda fall där symptomen inte minskar kan kirurgiskt ingrepp vara ett alternativ för att minska trycket på medianerven.

Så kan vi hjälpa dig

Vi har gott om tider hos sjukgymnaster i hela landet.